Tänk dig att du styr en 500-hästarsraket med kurvor, den ena skarpare och mer oförutsägbar än den andra.
Montjuïc Cable Car är den bästa introduktionen till Montjuïc Park Circuit. När man svävar över Montjuïcs tallbeklädda kullar i en kabin helt i glas och tittar på banan från ovan börjar man förstå vad som gjorde den här banan så förförisk och så fruktad. Den svepande utsikten över Barcelonas skyline, havet som skimrar i fjärran och sedan... det plötsliga fallet i Mirador Corner, där racerbilar en gång i tiden störtade nedför i fruktansvärda hastigheter.
Om du vill spåra konturerna av denna förlorade krets, börja från början. Uppifrån Montjuïc-linbanan ser banan ut som ett band som kastas över en sluttning. Men under skönheten döljer sig en bana som pressade Formel 1 till bristningsgränsen.
Montjuïc Park Circuit slingrade sig genom offentliga parker, förbi National Art Museum och längs med 1929 års olympiska bassänger och var nästan absurt vacker. Förarna susade förbi Fontäner och Stora trappor i hastigheter upp till 300 km/h, med knappt ett andetag mellan sig och stenväggar eller lyktstolpar.
Det var spännande, ja. Men också oförlåtande. Den här banan skrämde riktiga F1-mästare. Jackie Stewart, världsmästare och säkerhetsförespråkare, kallade en gång Montjuïc för "den vackraste bana jag någonsin kört... och den mest skrämmande".
Tänk dig att du styr en 500-hästarsraket med kurvor, den ena skarpare och mer oförutsägbar än den andra.
Från Mirador Corner till den nedre banan sjönk banan nästan 100 meter i höjd på mindre än 1 kilometer. Det innebar bromszoner i nedförsbacke i racinghastighet, där tyngdkraften och g-kraften kämpade om kontrollen.
Det fanns ingen avrinning, inget grus, bara hinder som var gömda bakom träd och lyktstolpar.
Många kurvor var blinda eller off-camber. Det som såg ut som en flytande böj kan stramas åt utan förvarning.
År 1975 hade Montjuïc Park Circuit blivit lika kontroversiell som den var ikonisk. Förare hade länge larmat om dess säkerhet, och inför årets Grand Prix var spänningarna höga. Man gjorde provisoriska lösningar på barriärerna, men sprickorna (bokstavliga och metaforiska) syntes redan.
Halvvägs genom loppet inträffade en allvarlig krasch som ledde till flera dödsfall och skador.
Loppet avbröts i förtid. Inom 72 timmar meddelade Formel 1 att man aldrig skulle återvända till Montjuïc. Det som en gång hade hyllats som den vackraste gatubanan i världen blev en högtidlig vändpunkt i racinghistorien, som markerade slutet på en era och början på en sedan länge efterlängtad säkerhetsrevolution.
Börja din resa på Mirador Station, precis vid linbanan. Härifrån tar du dig långsamt ner genom banans mest dramatiska kurvor och följer kullens naturliga lutning. Du kommer att passera sektioner där Ingenjörskonster en gång skrek och bilar dansade på gränsen till grepp.
Ta god tid på dig, stanna upp där du hittar rester. Sitt vid trapporna där folkmassorna en gång såg legendernas strider. Rör vid räcket där Niki Laudas scharlakansröda Ferrari snuddade vid metallen 1974. Avsluta på Plaça Espanya, där vinnarna en gång lyfte troféer med händer som fortfarande darrar av adrenalin.
Det finns en stor sten nära Mirador som lokalbefolkningen kallar "Stewart Stone" - ett inofficiellt landmärke där Jackie Stewart enligt uppgift parkerade efter sin seger 1971. Den är inte markerad, men den finns där, undangömd under trädens skugga.
Tidigt på kvällen, när solen börjar sjunka, ekar kullen ibland svagt. Lokalbefolkningen svär på att man kan höra spöket av en V12:a eka från betongen, ett kvardröjande akustiskt minne som förstärks av de smala korridorerna på den gamla banan.
Nära biljettkontoret i Piscina kan du, om du har tur, fortfarande se däckmärkta kantstenar. Svaga, bleknande, men verkliga - de sista fysiska spåren av en tid då Montjuïc brusade av F1-passion.
Ja! Många delar av den ursprungliga layouten är öppna för fotgängare, särskilt från Mirador till Plaça Espanya. Håll utkik efter överlevande hinder, kantstenar och minnesmärken längs vägen.
Det bästa stället att börja på är Mirador Station via Montjuïc Cable Car. Därifrån kan du gå rutten nedför backen och följa loppet i omvänd ordning med vidsträckta vyer.
Nej, bilen var inte en del av tävlingens infrastruktur. Men det ger en unik flygvy över banan och är det enklaste sättet att nå viktiga utsiktsplatser som Mirador Corner.
Grand Prix 1975 präglades av en tragisk olycka som krävde flera Live. Efter år av säkerhetsproblem övergavs loppet halvvägs och F1 drog sig tillbaka från Montjuïc permanent.
Från natursköna takterrasser till gömda lokala pärlor - hitta de bästa matställena runt kullen.
Lär känna kullens vackraste grönområden; perfekta för en lugn paus eller en lugn promenad.
Utforska de Landmärken och arenor som gjorde Montjuïc till det bultande hjärtat för sommar-OS 1992.